Feminister slår mynt av tragedin i Helsingborg

Som en följd av det tragiska dödsfallet i Helsingborg kommer nu radikalfeminister från hela landet springande och försöker slå mynt av händelsen. Jag tog ju igår upp Erika Hallhagens misandriska krönika i SvD, där hon skyller allt på männen och ”machoidealen”. Det är värt att notera att detta sedan blev en egen rubrik i sektionen Brännpunkt direkt (också i SvD): ”Hur skall vi kunna förändra machoidealen?”. Redaktörerna Carina Stensson och Carl-Johan Bilkenroth har alltså tagit andemeningen i Hallhagens krönika och omvandlat den till en slags sanning (som läsarna ombeds förhålla sig till).

Intressant är också att se hur man presenterar resultatet av chatten i pappersutgåvan (Brännpunkt direkt är ju ett forum på svd.se där läsarna ges möjlighet att kommentera en fråga). Läser man chatten i nätforumet kan man konstatera att en överväldigande majoritet av kommentarerna förkastar hela grundantagandet. Ytterst få kommentatorer håller med Hallhagens resonemang. Många pratar om feminism i negativa ordalag. Men i pappersutgåvan (där endast ett fåtal av kommentarerna återpubliceras), ser det istället ut som en någorlunda ”jämn” debatt – och inga av de uttryckligen feminismkritiska kommentarerna publiceras. Däremot har man givetvis tagit med den enda man i tråden som försvarar och gillar ”machoidealen” (och säger sig vilja uppfostra sina söner enligt dessa). Eller är det kanske någon i Brännpunkts egen redaktion som skenpostat denna kommentar, liksom för att ge legitimitet åt trådens rubrik? Det är dessvärre inte en omöjlig tanke idag.

Detta är en av kommentarerna som lämnades därhän. Den är skriven av ett föräldrapar som heter Anna och Fredrik. Jag menar att den är ytterst relevant och återpublicerar den därför här:

”Vi skriver detta tillsammans eftersom vi båda är så fantastiskt trötta på att det idag är legio och till och med påbjudet att märka allt objektivt negativt med ”manligt” och allt objektivt positivt med ”kvinnligt”. Och att öppet hacka på och häckla naturligt manligt beteende. Våra gemensamma barn – två killar 12 och 14 frågade senast i förra veckan vad det är för fel på att vara kille? Vi blev förskräckta och undrade varför frågan kom. Båda hade erfarenheter från skolan att lärare konsekvent häcklar det som killar gör och tycker om och lyfter upp normalt kvinnligt beteende. Dessutom är de läskunniga och tar del av allt som skrivs och sägs i media. Som mamma (och pappa självklart) är det djupt oroande vad det gör med deras självkänsla. Förmodligen är det ett feministisk mål… Snälla – det s.k. fotbollsvåldet har inget med machoideal att göra. Det är ett ideal i en liten grupp med busar – visst många killar, men i och i anslutning till ”firmorna” finns också många tjejer som hejar på och uppmuntrar.”

Vad vi ser är alltså en slags feministisk förvrängning i mediarummet. Människors åsikter och reflektioner, till och med i ett forum där själva poängen sägs vara ”debatt”, redigeras och putsas iordning innan de presenteras så att det hela får en mer politiskt korrekt fernissa. Och feministiska antaganden korsbefruktas från den ena till den andra mediaplattformen. Det här pågår ständigt. Dag ut och dag in. Jag skulle tro att den här typen av journalister och redaktörer idag måste lägga en betydande del av sin tid på att åsiktsfiltrera och tankeredigera hur händelser och ”debatter” presenteras. Yrkeskategorin ”journalist” har i Sverige de senaste decennierna omvandlats från att vara en fristående, granskande observatör i allmänhetens tjänst, till att bli en maktens och åsiktshegemonins vakthund med syftet att uppfostra och korrigera medborgarnas tankar.

Men värst av de som nu försöker slå mynt av – och ideologiskt profitera på – den tragiska händelsen i Helsingborg, måste nog vara SKR (Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund), som i ett väl tilltaget inlägg i dagens SvD Brännpunkt får fritt spelrum att uttrycka hat och fördomar gentemot gruppen män. Artikeln är så proppad med radikalfeministisk misandri att det är svårt att kommentera något specifikt. Men det hela går naturligtvis ut på att koppla samman detta med att en man har avlidit som en följd av bråk kopplat till fotbollssupportrar i Skåne med det man kallar ”normer för maskulinitet” och ”mäns våld”. Något undertecknarna (Carina Ohlson, ordförande och Olga Persson, förbundssekreterare i SKR), säger sig vara ”ofrivilliga experter på”.

Man resonerar ungefär så här. Eftersom det ”manliga” och ”maskulina” är ondskefullt och våldsamt, kan fotbollen inte få fortsätta tillåtas vara en ”manlig fristad”. Man vill göra gällande att den våldsamma fotbollshuliganismen handlar om generella ”manlighetsideal”. Och i nästa mening påstår man att dessa så kallade manlighetsideal är ”heliga” och ”onämnbara”. Kontentan är att sådana saker som ”manlighet”, ”maskulinitet”, ”mansideal”, ja, allt som har med begreppet ”man” att göra, måste rensas bort från samhället om det någonsin skall bli bättre. Inga andra insatser kommer att göra någon skillnad, avslutar Ohlsson och Persson sitt djupt fördomsfulla och fientliga inlägg. Och kanske har SKR därmed också säkrat upp sin ekonomiska position i det genusindustriella slukhål som regeringen öser hundratals miljoner över varje år, om inte annat då begrepp som ”män” och ”manlighet” med sannolikhet kommer att finnas kvar så länge män tillåts vandra fritt på denna jord (och inte utsätts för en ”slutgiltig lösning”, vilket SKR troligen skulle sponsra, det ekonomiska avbräcket till trots).

•••

För mig är det uppenbart att de grupperingar – med kriminella och våldsamma kännetecken – som idag växer fram i Sverige (huliganism, organiserad brottslighet, MC-relaterad kriminalitet, religiös extremism, gängkriminalitet), och som främst består av unga män, är ett tydligt tecken på avsaknaden av manlighetsideal och bristen på närvarande män och sunda maskulina förebilder genom uppväxten. Detta i kombination med det utanförskap som följer av ett samhälle som tidigt vänt dem ryggen, kallat dem oduglingar och hävdat att de är dåliga människor av börd, skapar till slut dessa horder av unga män som väljer en sista utväg mot någon form av självidentitet – om än en våldsam och kriminell sådan. Det maskulina har då förvridits till en abnormitet. För andra blir självmord en utväg, vilket kan förklara varför 3 av 4 som tar sina liv i unga år är män.

Den svenska radikala statsfeminismen bär i slutändan ansvaret för denna utveckling. Priset kommer dock att behöva betalas av oss alla.

Annonser

11 thoughts on “Feminister slår mynt av tragedin i Helsingborg

  1. Ett annat exempel på hur media förvrider fakta: Idag publicerades i bl.a. NT en artikel från TT om det senaste PISA-resultatet. Den tillhörande grafiken illustrerar att tjejer är påtagligt bättre, dvs. deras stapel är klart högre. Skillnaden i resultat mellan könen var i själva verket bara 4 poäng och det svenska medelvärdet låg på 491, dvs. vi talar om en procentuell skillnad på klart mindre än en procent.

    Illustrationen hade dock blåst upp skillnaden med en faktor på 14 (jag mätte!), dvs. även om siffrorna som angavs var korrekta antydde illustrationen att det förelåg en skillnad på 11 procent mellan könen, i stället för nämnda mindre än en procent. Jag kontaktade NT.s redaktion och de lovade ta upp förvanskningen med TT. Nåja, den som lever får se…

    Enligt PISA är skillnaden i Sverige inte statistiskt signifkant, vilket förstås inte framgick ur artikeln, utan man måste söka rätt på själva undersökningen.

    Den här typen av förvrängningar är såtillvida försåtliga, att många människor registrerar illustrationen (stor tjej, liten kille) vilket sedan fastnar i dem. Men du har nog rätt i det, Jussi, att det måste sitta en hel del folk på redaktionerna som har som arbetsuppgift att förvanska nyheter.

  2. Mycket bra text. Radikalfeminismens fördummande företräde i media riskerar att bli, om den inte redan är, den mest destruktiva kraft vi har i samhället.

  3. Fastän man blir ändå lite optimist när vanliga barnfamiljer med killar ruttnar på styrningen. Alla pendlar tenderar som bekant att svänga. Tror vi når kritisk massa snart.

  4. Pingback: Mansnormer | Susanna's Crowbar

  5. Väl skrivet.

    För min del flyttar jag till utlandet inom kort, och även om det nu inte var drivande i mitt beslut så kan jag dock säga följande: Jäklar vad skönt att lämna Sveriges identitetspolitiska ankdam bakom mig!

    Nog för att det kan finnas feminister i landet jag flyttar till också, men dom är åtminstone inte så många och så elaka. Plus att ”åsiktskorridoren” inte alls är lika trång, så för varje manshatande tidningskrönika så får man en annan krönika som är liberal eller konservativ eller något annat. Så jag har faktiskt rätt stora förhoppningar på ett bättre liv, också rent specifikt för att jag slipper ha att göra med Sveriges radikalfeminister.

    Denna bloggen kommer jag dock fortsätta följa i vilket fall som helst : )

  6. För min egen del har all denna feministiska propaganda fått mig att gå mer åt höger. Jag har aldrig röstat på KD tidigare men i år det partiet det enda alternativet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s