Vi står bakom de demokratiska principerna, MEN…

Jag vill först gärna länka till briljanta Susanna Pettersson som skriver mer uttömmande och träffsäkert om Feministiskt Initiativ. Jag håller också med Rick i kommentarsfältet som påpekar att den analytiska skärpa som Pettersson uppvisar egentligen hör hemma i de traditionella mediernas politiska spalter, där motsvarande skärpa dessvärre ofta lyser med sin frånvaro.

Man kan ju också misstänka att det är förenat med avsevärda risker för karriären att som politisk journalist kritisera radikalfeminismen och Fi. Så indränkt i politisk feminism är det svenska medialandskapet idag.

(missa heller inte Petterssons gripande berättelse om sitt urträde ur radikalfeminismens sektmiljö).

•••

Per Gudmundsson är inne på något viktigt och skriver en bra ledare i SvD idag. Jag har också reagerat på hur det här fenomenet sprider sig språkligt i olika debatter, fora och utspel. Man lägger beslag på en dygd eller ett moraliskt hedervärt uttryck, gör det till sitt, och slår sedan motståndaren oupphörligen i huvudet med att inte stå bakom denna dygd eller ”värdegrund”. På detta sätt smutskastar man motståndaren och utmålar denne som ond, vilket i sin tur också ger en själv friheten att agera mot demokratiska principer och bete sig allmänt oförskämt och nedlåtande mot de som inte delar ens åsikter.

Att man sedan själv egentligen inte står bakom denna skönmålade och konstruerade redbarhet spelar ju sedan mindre roll eftersom metoden erbjuder en fribiljett att agera på ett sätt i den politiska debatten som annars aldrig skulle accepteras. Det är det som är själva syftet. Och att de som använder sig av denna argumentations- och smutskastningsteknik främst är extremister kommer väl knappast som en överraskning. Det handlar om höger- och vänsterextremisterna i fin samklang med de radikalfeministiska debattörerna och opinionsbildarna (självklart finns även islamisterna med i denna samling debattörer).

•••

Det är bekymmersamt att lyssna till hur kommunikationsansvariga vid SF motiverar att de beslutat att ta bort politiska reklamfilmer för Sverigedemokraterna på biograferna i Götaland. Det är bekymmersamt för att det berättar så mycket om hur demokratin ser ut i vår tid.

Vi står bakom åsiktsfrihet, MEN….

Vi står bakom de demokratiska principerna, MEN…

Det räcker med några högljudda protester i publiken, som dessutom är så högljudda att personalen uppfattar det som obehagligt och ”hotfullt”, för att SF Bio skall gå de högljudda protestanterna till mötes.

”Thomas Runfors menar att SF Bio ska stå upp för åsiktsfriheten men att företaget måste prioritera sin personals säkerhet.

– Vi vidhåller att det bör finnas en demokratisk princip, givetvis, men måste också titta på konsekvenserna. I det här fallet uppfattar vi att vår personal känner sig hotad, och då får det gå före.”

Tänk tanken att högerextremister skulle hota biografpersonal när det visas politiska reklamfilmer för Vänsterpartiet eller kanske Fi. Och att detta helt enkelt ledde till att filmerna plockades bort. Och att detta sedan mer eller mindre accepterades av samhället.

Sverigedemokraterna är ett parti som har rört sig från högerns ytterkant in mot mitten. De är idag ett riksdagsparti, kanske rentav sveriges tredje största. Det har säkert funnits personer i SD som tidigare kallade sig nazister. På samma sätt är Vänsterpartiet ett parti som rört sig in mot mitten från vänsterns ytterkanter. Det var inte så länge sedan man droppade ordet ”kommunisterna” i partinamnet och flera vänsterpartister tycker säkert fortfarande att ”kommunist är det finaste man kan vara”. Idag är Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ungefär lika stora partier, med ungefär lika många svenskar som röstar på dem. Detta måste respekteras, oavsett vad man tycker om deras respektive politik.

Vänstervridningen och inte minst vurmen för den feministiska revolutionen och hatet mot ”vita män” i medierna gör dock att SD’s demokratiska rättigheter som politiskt parti ständigt undergrävs samtidigt som vänsterns ytterlighetspartier och feministiska extremistpartier lyfts fram som hjältar. Det är i grunden ett demokratiskt problem som jag i nuläget har svårt att bedöma vilka krafter som i slutändan kommer att tjäna på. Helt klart är dock att det är demokratin i sig själv som är den stora förloraren, både idag och på sikt.

•••

Jag vill önska alla läsare en riktigt glad och härlig Valborg!

Annons