274

Vi vet ju sedan tidigare hur allting dåligt och hemskt som särskilt drabbar pojkar och män här i världen skall neutraliseras, det skall helst inte uppmärksammas som något som just drabbar pojkar och män, utan något som drabbar “oss alla”. Detta gäller givetvis inte när särskilt kvinnor drabbas av något, för då är det specifikt och just kvinnor – och inte män – som drabbas, och detta skall i sin tur kopplas samman med den hårresande konspirationsteorin “patriarkatet”. På så sätt skall människorna fortsätta att föreställa sig att det är svårare och tyngre att leva här på jorden som kvinna, och att pojkarna och männen glider omkring i en privilegierad överordning.

Så ser den svenska statsfeminismen ut. Detta är realpolitik 2014.

Svenska feministiska medier (de traditionella medierna), når ständigt nya höjder i arbetet med att osynliggöra allt lidande som särskilt kan kopplas samman med män och manlighet (så länge det inte har att göra med radikalfeministiska analyser som strävar att eliminera det manliga). Att säga något positivt om män och manlighet är otänkbart, men också alltså att koppla samman män och manlighet med särskild utsatthet, eftersom detta utmanar den för feminismen så avgörande bilden av kvinnan som underordnad och utsatt (i motsats till mannen).

När 274 turkiska män dog en fasansfull död i en gruva nu i veckan, är alltså strategin som vanligt att göra allting för att undvika att berätta eller göra gällande att dessa män är just män.

Efter att ha lyssnat och läst svensk nyhetsrapportering är detta vad männen kallas:

Arbetare

Kollegor

Människor

Gruvarbetare

Personer

Avlidna

Överlevande (för de som klarade sig)

Förolyckade

De olycksdrabbade

Offren

“Dom”

274 (i meningen “274 döda i turkisk gruva”)

Inte en enda gång hör eller läser jag ordet “man” eller “männen”.

Och av alla beskrivningar tycker jag att “274” är mest symptomatisk, mest avslöjande. Det är endast en siffra, ingenting mer. Varken människor eller personer ens. 274 vad? Föreställ er att över 200 kvinnor hade dött en fruktansvärd död i något sammanhang och rubriken hade varit “274 döda”. Ja, naturligtvis otänkbart. Endast män kan osynliggöras på detta sätt och det har vi feminismen att tacka för. Av samma skäl ser vi också ett fullkomligt ointresse för att 9 av 10 som dör på sina arbetsplatser i Sverige är män. Tvärtom vill Fi lägga nya och mycket stora resurser på kvinnors arbetsmiljö (och här följer V och MP naturligtvis efter). Målet är sannolikt att de som dör på sina arbetsplatser aldrig skall behöva vara kvinnor, bara män.

•••

I gårdagens SvD brännpunkt ser vi kanske förklaringen till varför Centerpartiet kommer att åka ur sveriges riksdag i höst. Och varför Annie Lööf sitter i Aktuellt och delar Gudrun Schymans politiska analys. Det är den radikalfeministiska ledamoten i Centerpartiets partistyrelse, Kristina Jonäng, som slår fast att när politiker som är kvinnor kritiseras för någonting, så är det för att de är kvinnor (inte för vad de sagt eller gjort). Och kritiken skall ses som “manlig”. Det är männens “härskartekniker” (något som enligt den radikalfeministiska teorin endast män kan syssla med), som alltså drabbar Maud Olofsson när hon ifrågasätts i samband med Nuonaffären.

Det hela är naturligtvis både dumt och bedrövligt, men blir ytterligare beklämmande i det att Jonäng menar att denna kritik (gentemot Olofsson), också kommer att leda till mer “militant feminism”. Och att detta rent av egentligen är “männens avsikt”?

Vad skall man säga? Ja, låt mig bara säga att jag inte kommer att sörja Centerpartiets reducering till ett skoltidningsparti i Avesta.

•••

Annars rullar det ju på som vanligt. Svenska radikalfeminister, även inom borgerlig media, har bestämt sig för att ännu mer extrem och rå radikalfeminism skulle vara bra för Sverige. Svenska Dagbladet hyllar Fi över hela framsidan och hoppas väl därmed att kunna bidra till att dessa extremister kommer in i riksdagen. Att Fi och Gudrun Schyman menar att detta med pengar och att räkna på saker när det gäller budget och förslag (och vad det skulle kosta), är “fyrkantigt” (läs maskulint), hindrar inte SvD från att ansluta sig till propagandamaskineriet.

Annonser

8 thoughts on “274

  1. Ja, det är bedrövligt att Jonäng försöker omvandla kritiken mot Maud Olofsson till att det handlar om att hon är en kvinna.Samma sak gjordes när Mona sahlin fick kritik för hennes agerande i den så kallade Toblerone-affären som egentligen handlade om mera saker som missbruk av statens kontokort mm
    Däremot sas det inte ett ord från feministerna när Håkan Juholt fick så mycket kritik att han valde att avgå.Då var det helt plötsligt personen Juholt och hans handlingar, vilket det naturligtvis också var, som fick honom att tvingas avgå.Dubbelmoralen och hyckleriet är extremfeminismens ledstjärnor.
    Hoppas också att Centern trillar ur med tanke på det förvirrade parti det har förvandlats till…

  2. ”Our hypothesis is that worthy victims will be featured prominently and dramatically, that they will be humanized, and that their victimization will receive the detail and context in story construction that will generate reader interest and sympathetic emotions. In contrast, unworthy victims will merit only slight detail, minimal humanization, and little context that will excite and enrage.”

    —E. S. Herman and N. Chomsky, Manufacturing Consent

  3. Vad jag fann mest intressant med Jonängs artikel var att hon, trots att hon hävdade att hon hade sakliga skäl att kritisera behandlingen av Olofsson, valde att genomgående hänvisa till diverse ospecificerade ”män” och ifrågasätta varför ingen jagade dem i stället för att redovisa sina skäl och lägga grunden för en sådan ”alternativ jakt”.

  4. Pingback: 1018 stycken | WTF?

  5. Herman och Chomskys teori applicerad på män och kvinnor har bland annat testats på rapporteringen från Kosovo-kriget:
    http://adamjones.freeservers.com/effacing.htm

    The Kosovo war of 1999 offered an excellent opportunity to analyze the representation of gender and violent victimization in the mass media. The present article focuses on the motif of ”gendercide,” or gender-selective mass killing — in this case, of ”battle-age” ethnic-Albanian men. A broad sample of media commentary is presented to demonstrate that ”unworthy” male victims tend to be marginalized or ignored entirely in mass-media coverage.

  6. Som centerpartist kan jag bara beklaga och ge dig rätt. Synd på ett socialliberalt parti som annars i mitt tycke har en ganska sund syn på kvinnor och män som jämbördiga.

  7. Annie; jag är socialliberal och skulle aldrig komma på tanken att rösta på Centern. Mycket intressant. För mig står PP för en betydligt mindre korrumperad och bortkompromissad värdegrund.

  8. Pingback: Något saknas i era brinnande feministhjärtan…vad kan det vara? – AVFM Sverige

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s