År Hynek Pallas både obegåvad och blind?

Nu drar sommarens musikfestivaler igång och givetvis är Public Service (med radio- och TVnyheter), framme och rapporterar. Men handlar det om musik, kultur eller publikens intresse? Nej, givetvis är det enda man intresserar sig för om huruvida antalet manliga artister och framträdanden har minskat. Och tydligen har inte Bråvallafestivalen ”lärt sig”, trots att ”de haft många år på sig”, får vi veta från en intervjuad representant från ”Unga feminister”. Några kritiska frågor är naturligtvis inte heller aktuellt.

Vi vet ju sedan tidigare år att festivaler som enbart eller nästan enbart presenterar kvinnliga artister och åtminstone inga (eller någon enstaka kanske) vita, heterosexuella cis-män, hyllas för sin jämställdhet och feministisk korrekta strategi i (de feministiska) medierna och Public Service. Det hela följer alltså samma logik som vi har vant oss vid. Eftersom det handlar om något populärt och något som människor uppskattar måste andelen män minimeras och helst uteslutas helt, och detta ser de traditionella medierna som sin huvuduppgift att driva igenom.

•••

I dagens kulturuppslag i Svenska Dagbladet hittar vi två artiklar. Som vanligt har vi en misandrisk krönika, denna gång av Isabella Ståhl, som ännu en gång utmålar män och manlighet som något våldsamt och dåligt. Till detta kan vi också lägga denna skarpsynthet:

”Jag älskar Lana del Rey för att hon tar sig samma konstnärliga frihet som män alltid har haft…”

Ja, för det har de ju eller hur? ”Männen”, som alltid tar sig och haft konstnärlig frihet… Kanske syftar hon på arbetarna som tvingades bygga den kinesiska muren?

Den andra och större artikeln, av Hynek Pallas, är dock mer förbluffande och feministiskt lömsk. I kort handlar det om att Pallas inte förstår varför Ingmar Bergmans verk inte tar större plats i det svenska kulturlivet. Bergman, eller ”gubben” som Pallas också titulerar honom, och hans arbete skapar ju ett enormt intresse på kontinenten och Bergmanfestivaler som drar runt i Europa kommer ju inte till Sverige (för att intresset från institutioner och myndigheter är så svalt). Ja, Pallas verkar inte förstå någonting, annat än att ”personen” Bergman möjligen står i vägen för hans verk, just i Sverige…

Det är som att den sega, pågående och feministiskt indränkta debatten om ”Kulturmannen” plötsligt är som bortblåst. Låtsas Pallas om att den inte är relevant? Låtsas han om att anledningen till att kulturhistoriska personer som Bergman, eller Strindberg för den delen, står mycket lågt på den kulturpolitiska agendan i det statsfeministiska Sverige inte har med föraktet gentemot just denna typ av man att göra? Har han glömt att det i Sverige inte längre handlar om ett verks kvalité och genialitet, utan om dess feministiska, genuspolitiska och gynocentrisdka relevans? Och att vita, svenska, män som sysslar eller sysslat med kultur, hur geniala de än är eller har varit, är symboler för en förtryckande struktur.

Det är en idiotisk text som visar att antingen är Hynek Pallas både obegåvad och blind, eller så sysslar han med någon form av taktiskt och medvetet ohederligt dimridåspridande. Misstanken om det senare förstärks en smula av att han i artikelns avslutning refererar till Maria Sveland som en kulturdebattör som när hon under fjolårets Bergmanvecka kletade på texter från sin ”Bitterfittan” på ”Scener ur ett äktenskap”, gjorde något som han önskar att ”alla lärare och kulturdebattörer” alltid gjorde med den här typen av konstverk.

Men helheten ger ändå en känsla av att Hynek Pallas inte förstår någonting alls. Han lägger märke till något men förstår inte dess innebörd. Ändå skall han få sin nonsenstext publicerad, och skämmer därmed ut den svenska kulturjournalistiken lite ytterligare. Jag är ganska säker på att Ingmar Bergman skulle ha bett honom ”dra åt helvete, du”.

Annons