Den här bloggens ingress lyder “Feminism, identitetspolitik och annat som splittrar oss”. I dessa dagar måste fokus ligga på ett av dessa “annat”, nämligen religion. Även om de flesta insatta kan se hur bitarna hänger ihop (vänstern + islamism + radikalfeminism), så blir det kanske extra tydligt nu när den allra mörkaste ondskan breder ut sig över mellanöstern.
Jag har slagit fast att jag inte är islamofob men däremot islamistofob. Jag är motståndare till all form av religion som gör anspråk på andra människors liv och tro. Hur jag ställer mig till det religiösa gift som ondskans riddare i ISIS/IS har druckit torde vara glasklart. En mer perverterad, patologisk och psykopatisk religiös kult har världen sannolikt aldrig skådat. Och den både finns och växer i Sverige – och det hör inte hemma här. Inte idag. Inte imorgon. Aldrig.
Men vem skall stoppa framväxten? Erik Ullenhag? Jag skulle inte tro det.
När jag skriver att jag uppskattar den kristna kulturtraditionen här i Sverige menar jag just det. Jag kan till och med tycka att den Svenska kyrkan idag är en särdeles dålig förvaltare av detta kulturarv. Men jag uppskattar den i grunden toleranta tonen och den altruistiska ambitionen, även om det blir smärtsamt naivt och rent av förkastligt när kyrkans företrädare idag ständigt går vilse i dess eget existensberättigande som kyrka (särskilt i relationen med islam), och därmed missar både uppdraget och den naturliga solidariteten med andra kristna.
Jag tycker samtidigt att det judiska eller muslimska kulturarvet kan vara lika vackert och värdefullt, så länge det sker i en anda av kärlek, tolerans och mänsklig välvilja. Buddister och hinduer hör vi sällan om men vi kan konstatera att dessa grupper aldrig skulle verka hotfullt gentemot icke-troende i Sverige. Det vore liksom otänkbart.
Men inte för islamismens företrädare. Här ser vi vid sidan av ISIS/IS även Hizb-ut-Tahrir, som är den islamistiska gruppering som kanske växer allra snabbast i Sverige. Ingen i dessa grupper döljer målet med verksamheten, att störta landets demokrati, etablera ett kalifat och införa sharialagar. Sveriges nuvarande statsskick ses på med förakt och landets historia är irrelevant. Medan det lite mer polerade och välkammade Hizb-ut-Tahrir inte pratar om utrotning av de “otrogna” direkt (utan krumbuktar sig med formuleringar som att alla kommer att vilja ha detta kalifat när tiden är mogen), är ISIS/IS mer rakt på sak. Här är det vågor av självmordsattacker på civila som gäller, halshuggningar av de som vägrar konvertera och massavrättningar SS-style. Även den misslyckade självmordsbombaren på Drottninggatan, Taimour Abdulwahab, kunde härledas till ISIS och ledare för den religiösa dödskulten har upprepat pratat om mål i Sverige, däribland Lars Vilks och svenska storföretag.
Jag noterar att allt fler, både i traditionella medier och i sociala medier, nu börjar reagera. Det är bra. Detta trots att åsiktskorridorens grindvakter fortfarande försöker skifta fokus och håller islamofobflaggan nära till hands. Jag skulle tro att detta folkmord känns som en irritation för en del av de svenska journalisterna, som ett lite “onödigt folkmord”, eftersom det rör till det.
En sådan grindvakt, också konkret i Public Service, är kommunisten Täppas Fogelberg som avgör vad som är rätt och fel att tycka genom Sveriges Radio P1, i programmet Ring P1, där vanliga människor kan ringa in och tycka om ditten och datten. Men nu handlade det om ISIS/IS.
Så här kommenterar frilansskribenten Bitte Assamo händelsen i sin anmälan av programmet:
“Täppas Fogelberg bemöter en inringande lyssnare på ett hånfullt och överlägset sätt. Personen ringer in och uttrycker oro för ISIS framfart i Irak och Syrien. Täppas ställer några frågor och frågar till sist med ett tonfall som kan uppfattas som hånfullt:
-Är det dags att börja med korståg igen?
-Jag förstår inte riktigt vad du menar, svarar inringaren varpå Täppas fortsätter:
-Du vet korstågen för tusen år sen ungefär så red man, så drog kristna ner för att bekämpa de otrogn… muslimerna… Det var religionskrig.
Inringaren förblir tyst och frågande varpå Täppas med ett skratt avslutar det hela:
-Ja ja vi struntar i det så länge.
Jag anmäler detta därför att jag anser att det är kränkande för gruppen kristna irakier att den oro de – och hela världen – med fog känner för den förföljelse och den slakt som ISIS ägnar sig åt i Irak och Syrien bemöts med en sådan kommentar. Man kan lätt tolka det som att Täppas menar att kritik mot ISIS och krav på att ISIS ska stoppas är ungefär detsamma som kyrkans korståg för 1000 år sedan. Han bagatelliserar en av de värsta situationerna som pågår just nu, och han raljerar över den. Jag anser att detta strider mot Sveriges Radios uppdrag.
Eftersom Täppas Fogelberg dessutom fnissar åt att inringaren, som är av utländsk härkomst, inte förstår vad programledaren säger anser jag dessutom att han uppträtt rasistiskt.”
Det är egentligen inte förvånande. I åsiktskorridoren skall man vara kritisk gentemot kristna, vita, heterosexuella män. Just sådana som Fogelberg föreställer sig korsriddare för tusen år sedan. Därmed är hans åsikt klar och vad sedan detta “folkmord” nu handlar om verkar mest bli jobbigt (på ett lite fnissigt sätt). Ja, det är sannerligen stötande och det är inte första gången Fogelberg visar att han är högst olämplig som en politisk åsiktsmegafon i statliga Public Service. Heder åt Bitte Assamo som anmäler händelsen.
Ett annat exempel kommer ur vänstertidskriften Dagens Arena, som idag publicerar en ledare av Per Wirtén. Det är annars en viktig och bra text men jag värjer mig mot de politiska poäng Wirtén försöker göra, vilka ter sig både oanständiga och framför allt onödiga. Att han jämför ISIS/IS tänkande med Pol Pot och dödens fält förtjänar respekt. Men det är detta om ISIS/IS jag har stora problem med:
“I likhet med svenska rasister kopplar de samman skräcken för mångkulturella samhällen med kvinnohat. Från de städer ISIS har erövrat i sommar har det kommit rapporter om hur grupper av kvinnor förts bort. Om de stämmer, vad har då hänt med dem? Våldtäkter, tvångsäktenskap, slaveri?”
Det oanständiga i detta handlar om att Wirtén på fullt allvar vill göra en sammankoppling mellan ISIS/IS religiösa våldsorgier och sådana som han kallar “rasister” i Sverige. Men menar han då de rasistiska och judehatande grupperingarna, till exempel Hizb-ut-Tahrir, i Sverige? Nej, givetvis inte. Vad Wirtén gör är att försöka koppla ihop det islamistiska våldet med Sverigedemokraterna, ett tioprocentsparti i sveriges riksdag. Det är nämligen SD som Dagens Arena flitigast utmålar som rasister. Och genom att lyfta upp “kvinnohat” och “skräcken för mångkulturella samhällen” tror han att detta går att ro i hamn… Men verkligen? Hur korkade tror Wirtén att sveriges röstare är?
Det är bedrövligt att se hur vänsterdebattörer i skuggan av denna mänskliga tragedi gång på gång försöker skifta fokus från vad det faktiskt handlar om (religion och islamism), till något helt annat som passar bättre in i den ideologiska modellen.
Jussi H. Lundell 
Väl skrivet!
Jag är definitivt islamistofob och delvis islamofob, då jag inte alls gillar delar av den värdegrund (så fick jag använda DET ordet samt lämna öppet för tolkning vad jag menar) som OFTA stöds där och finns här i Sverige i dag. Med det vill jag ha sagt att de muslimer jag mötte för runt 20 år sedan, så fick jag mina nyfikna fördomar krossade. Idag är de tillbaka med full kraft och som sanningar.
Dessutom har han dåliga historiska kunskaper. Hur många muslimer slog korsfararna egentligen ihjäl? Vad som dock är klart belagt är att de slog ihjäl många många ortodoxa kristna vid plundringen av Bysans 1204, en plundring och våldsmassaker som var så omfattande att Bysans blev kraftigt försvagat och inte kunde stå emot turkarnas gradvisa erövring.
Förmodligen dog det också en hel del muslimer. Det kan vara bra att läsa på mer om korstågen. Det gjorde jag och då fann jag detta citat av en samtida muslim angående muslimer som bodde på frankiskt territorium:
”We left Tibnin by a road running past farms where Muslims live who do very well under the Franks-may Allah preserve us from such a temptation! … The Muslims own their own houses and rule themselves in their own way. This is the way the farms and big villages are organized in Frankish territory. Many Muslims are sorely tempted to settle here when they see the far from comfortable conditions in which their brethren live in the districts under Muslim rule. Unfortunately for the Muslims, they have always reason for complaint about the injustices of their chiefs in the lands governed by their coreligionists, whereas they can have nothing but praise for the conduct of the Franks, whose justice they can always rely on.” http://en.wikipedia.org/wiki/Ibn_Jubayr
Med frankiskt territorium avses här Det heliga landet under korsfararnas styre.
Pingback: En mycket bra twitterrant! | WTF?
Pingback: Jag är på allvar oroad över sveriges framtid som demokrati och välfärdsstat | Jussi H. Lundell
Jag vill dra ned på det alltför vanliga diagnosticerandet av människor. På Sovjet-tiden var det vanligt att dissidenter sattes på mentalsjukhus, man måste ju vara tokig som inte trivdes i paradiset. Låt oss inte göra det här.
Är det fobiskt att vara mycket kritisk till IS? Nej, bara humanistiskt. En fobi är en överdriven rädsla för något ofarligt. Som jag och min spindelskräck, ungefär. Här i Sverige är den lite löjlig. I Australien hade den kanske däremot varit rätt sund och livsuppehållande.
För att återknyta till spindelanalogin: att i Sverige vara rädd för islamister är lite överdrivet. Anser jag. Några tusental människor som vill införa kalifatet är inte farligare än några tusental människor som vill införa proletariatets diktatur. Den nymoderate muslimen Waberi är inte farligare än kommunisten Esbati. I länder där islamisterna eller kommunisterna får majoritet är situationen en annan, där är det strid för livet – bokstavligen. Om någon fick för sig att på ett bräde plocka in 10 miljoner muslimer från något fundamentalistiskt hörn av världen där människor varken genuscertifierats eller gått i svensk värdegrundskontrollerad grundskola så skulle även jag raskt utvandra.
Men – hamnar vi inte just i ”Eurabia”-situationen genom att årligen plocka in en rejäl ström invandrare? Tja. I bästa fall skulle den strömmen fångas upp av majoritetssamhället och färgas av det. I skolan skulle barnen lära sig svenska värderingar, på jobbet skulle de vuxna lära känna och påverkas av svenskar. Dessvärre verkar just nu invandrarna mest samlas i separata homelands där de lär sig förakta det svenska. Så där ligger det på oss invandringens vänner att visa hur den knuten ska lösas. Johan Westerholms förslag om att fokusera flyktingmottagningen till de fashionablare delarna av Stockholm låter smått intressant.
Jag tror dessvärre att situationen är allvarligare än så. Ta en djupare titt på Hizb-ut-tahrirs etablering i Sverige.
Jag håller med. Det finns nu ett gäng giftspindlar i Sverige: Militanta islamister som reser ner till Syrien/Irak och avmänskligar sig och sen kommer tillbaks för lokala terrordåd, militant vänster som klår upp liberaler, nazister som gått långt förbi aluminiumrören. Att vara rädd för sådant pack är ingen fobi. De är giftspindlar som ska krossas under klacken. Eller, mer humanistiskt, spärras in några år och utvisas ifall det går. För dessa gossar finns väl lite lagstiftning redan?
De som inte tar till vapen men sympatiserar, då? Även de bör bekämpas. De som finansierar våldet skall också sys in. Att verbalt uttrycka sympatier för våldsverkarna vill jag inte kriminalisera, yttrandefriheten är viktig. Sa jag att hetslagen bör tas bort? Däremot bör inte våra politiska partier, public service osv bjuda in de som tycker kamp för IS är lika fint som kamp för ett fritt Finland, de som tycker borgare förtjänar bly i nacken, eller de som tycker Hitler hade rätt.
Dessvärre verkar det som om SD är de som är bäst på att hålla rent emot giftspindlarna och deras supportrar idag. V har förvisso uteslutit de mest publika RF-anhängarna, men en hel del återstår. Mp har ett öppet rasistiskt språkrör.